Din hjälp är viktig för forumet: skriv inlägg, deltag i kampanjer, länka till oss, sprid vårt flygblad och donera pengar till driften!
Läs mer ...
Viktigt: obligatorisk läsning!
Förmaksflimmer - Forum Förmaksflimmer.se
Förmaksflimmer - Forum Förmaksflimmer.se
Hem | Profil | Registera dig | Aktiva ämnen | Medlemmar | Sök | FAQ
Användarnamn:
Lösenord:
Spara lösenordet
Har du glömt ditt lösenord?

 Alla forum
 Allmänt
 Till Dig som fått förmaksflimmer för första gången
 Vänta inte!
 Nytt ämne  Svara på inlägget
 Utskriftsvänligt
Nästa sida
Författare Ämne
Sida: av 2

Admin

Sweden
3161 inlägg

Postat - 2006/07/30 :  01:34:55  Visa profil  Svara med citat
Om Du får förmaksflimmer, vänta inte på att sjukdomen långsiktigt skall försvinna av sig själv. Det gör den nästan aldrig. Tvärtom, det blir nästan alltid långsamt sämre om man inte gör något åt saken.

Mycket tyder på att "förmaksflimmer föder förmaksflimmer". Om hjärtat får flimra på så kan felaktiga elektriska banor i förmaken förstärkas med tiden, som hjulspår ungefär. Och göra saken värre. Mer om detta här: http://xn--frmaksflimmer-imb.se/forum/forum.asp?FORUM_ID=35

Så insistera på att få hjälp.

Om Du känner Dig riktigt akut dålig, ring direkt efter ambulans. Du kan ju faktiskt ha drabbats av någon komplikation. Spela inte "cool". Riskera inte livet i ren dumdristighet.

Ibland kan det vara så att adrenalinchocken i samband med väntan på ambulans plötsligt "stänger av" flimret. Skäms inte för att ha "ringt i onödan". Du bör under alla förhållanden in till sjukhuset för observation och kontroll av bl a blodtrycket.

Det ligger faktiskt en poäng i att ofta uppsöka sjukhus med pågående förmaksflimmer. Även om flimret är av sådan typ att brukar försvinna av sig självt. Du hamnar i deras rullor, Du blir ett fall. Och till slut vill nog sjukvården få slut på Dina problem. Är Du nästan okänd kommer ingen att bota Dig. Känner Du läkarna personligen genom flera besök hamnar saken i ett annat läge.

Så var inte blyg och diskret i Dina relationer med sjukvården.

Du kommer att få höra och läsa många skräckhistorier om Waran, Cordarone m fl mediciner. Visst kan de vara farliga, men Du kan vara övertygad att oddsen för att Du skall bli frisk, och få mycket större livskvalitet, är mycket större om Du äter ordinerade mediciner, även om de har dåligt rykte, än om Du inte gör det. Det är ren statistik. Ty förmaksflimmer i sig är långt ifrån ofarligt.

Hör jättegärna av Dig till Forumet!

Hedisen46

Sweden
13 inlägg

Postat - 2006/08/10 :  22:03:31  Visa profil  Svara med citat
Jag har drabbats av förmaksflimmer för första gången.Jag väntade ett dygn innan jag sökte vård,och då via min vårdcentral.Vårdcentralen remitterade mig till sjukhuset,där man tog diverse prover,lade mig på övervakning,och till sist sövde mig en kort stund,då man gav mig el-chocker (2 st.)...Jag blev hemskickad efter en dag,med beskedet att jag skulle räkna med att bli kallad på en ultraljudsundersökning,och till hjärtkliniken för uppföljande undersökningar,arbets-EKG m.m...Någon medicin blev jag inte ordinerad.

Jag undrar bara om detta är en vanlig hantering inledningsvis,när man har fått diagnosen

Hedisen
Gå till toppen av sidan

Admin

Sweden
3161 inlägg

Postat - 2006/08/10 :  22:56:43  Visa profil  Svara med citat
Normalt elkonverterar man aldrig om det gått mer än cirka 40 timmar sedan förmaksflimret började. Detta p g a risken för att levrat blod skall slitas loss och vandra upp i hjärnan. Det är omöjligt att läsa ur Ditt inlägg hur länge det hade gått i Ditt fall. Just 40-timmarsgränsen är ett gott skäl att ta sig till ett sjukhus ganska omgående. Ty, som Du säkert märkte, är det en procedur att genomföra en elkonvertering. Narkosläkare skall tillkallas etc så det kan ta många timmar innan konverteringen kan genomföras, även sedan man kommit in på sjukhuset.

Uppenbarligen har man snabbt tagit tag i Ditt fall. Hur fortsättningen ser ut beror förstås bl a på hur det utvecklar sig för Dig, hur ofta flimret återkommer etc.

Man fäster allt större vikt vid att förhindra proppar i hjärnan då man numera inser att den stora risken ligger just där. Så om Du får nya besvär så kommer Du med all säkerhet att erbjudas antikoagulantia som Trombyl eller Waran.

Bra att Du tagit tag i Ditt flimmer omgående. Sjäv väntade jag många år och det var inte vidare intelligent ...

Håkan
Gå till toppen av sidan

jenny

1 inlägg

Postat - 2006/08/17 :  12:24:16  Visa profil  Svara med citat
Hej!

Jag har själv inte drabbas av förmaksflimmer, men en mycket nära vän till mig. Det vi undrar över är när man skall åka direkt till akuten. Skall man göra det varje gång hjärtat känns lite konstigt eller är det några speciella tecken man bör vara aktsam mot?
Min väninna äter medicin mot flimmret men blir trots detta mycket dålig ibland. Helt orkeslös och orkar knappt stå på benen. Och efter att ha läst lite på denna sida verkar det vara så man mår när man har en flimmer attack. Eller?

Gå till toppen av sidan

Admin

Sweden
3161 inlägg

Postat - 2006/08/17 :  19:48:15  Visa profil  Svara med citat
Jenny,

Ledsen att höra om Din väninnas problem. Min personliga inställning (efter att ha lidit av förmaksflimmer i nästan 9 år) är att ingen skall acceptera att drabbas av attacker överhuvudtaget om inte ALLA möjligheter till bot är provade.

Jag (som många män tyvärr) drog mig i det längsta för att söka sjukhusvård utan genomled mina attacker på egen hand. Dumt som tusan.

Om Din vännina blir orkeslös och knappt orkar stå på benen så genomgår hon förmodligen en attack. Bäst då att åka till akuten. Inte primärt för att hon skulle vara i livsfara utan för att ge sjukvården möjlighet att utreda flimret under en attack. Och för att vara på plats så att de kan elkonvertera om det behövs.

Vad äter Din väninna för medicin mot flimret? Har hon fått prova på Cordarone? Det är kungen bland mediciner mot förmaksflimmer. Alla är vi olika men det är bara att konstatera att om hon har flimmer och inte provat Cordarone så är hon inte färdigbehandlad. Det är min personliga åsikt.




Håkan
Gå till toppen av sidan

jansson

Sweden
17 inlägg

Postat - 2006/09/24 :  20:10:26  Visa profil  Klicka för att se jansson's MSN Messenger-adress  Svara med citat
Hallå

Har just hittat er sida och gillar den verkligen.

Var på företagshälovård för ett par veckor sedan och efter ekg blev jag skickad i abulans till akuten. Där togs nya ekg samt andra prover och förmaksflimmer konstaterades. Jag har nog gått med detta i tre fyra år. Trott att det var dubbelslag och stress eller nån avtändning efter en flaska vin eller öl. Fick Waran och Seloken 200 mg, dom gör mig trött mitt på dagen. Får oftast flimmer när jag är i vila. Åkte in en kväll för ett par dagar sedan för jag blev rädd när det startade. Kom i dag igen, jag stannade hemma, man får ju ändå bara vara uppkopplad och ligga och vila några timmar. För ett par dagar sedan vid Warankollen var ekg ok. Det kommer och går de oregelbundna slagen, i bland ett par tre dagar mellan. Vet ej om man ska behöva åka till akuten varje gång?? Skulle vilja ha en läkare tilldelad för att prata med. Fick i Fredags en kallelse till ultraljud. Finns det privata mottagningar som man kan vända sig till där en läkare har tid en halvtimme för att prata om poroblemet??
Är 52 år och överviktig med 20 kg.
J
Gå till toppen av sidan

Admin

Sweden
3161 inlägg

Postat - 2006/09/28 :  02:14:09  Visa profil  Svara med citat
Hej jansson,

Trist att Du också drabbats av eländet. Jag tycker att Du bör insistera på att få en remiss till närmaste kardiologmottagning för att diskutera igenom Dina problem med en kardiolog. Kanske kallelsen till ultraljud är ett första steg på den vägen? Visst finns det privata hjärtläkare men de har begränsade resurser och det brukar sluta med en remiss till närmaste sjukhus.

Själv anser jag att ingen är färdigbehandlad om man inte provat Cordarone och genomgått några ablationer. Det finns ingen anledning att lida av detta gissel i onödan. Själv led jag av svårt förmaksflimmet i 7-8 år (i vila precis som Du) innan jag blev besvärsfri genom Cordarone och ablationer. Det har givit mig livet tillbaka. Jag får aldrig ett extraslag, inte ens när jag druckit vin.

Du frågar om man bör åka till akuten varje gång. Mitt privata svar är att om Du nu står under behandling så tycker inte jag att Du behöver åka varje gång SÅ LÄNGE DU HAR MILDA BESVÄR. Blir symptomen svårare skall Du förstås genast till sjukhus. Det är alltså min privata syn på det hela. Och jag utgår då ifrån att Ditt hjärta slår om till sinus spontant.

Waranet blir Du nog inte trött av, förmodligen av Selokenet. Förmodligen hade Du för högt blodtryck och det är i längden livsfarligt. Om Du lyckas gå ner i vikt kan Du kanske slippa Selokenet. Men jag vet att det är lättare sagt än gjort!

Stå på Dig och återkom gärna! Kul att Du gillar sajten!

Håkan
Gå till toppen av sidan

jansson

Sweden
17 inlägg

Postat - 2006/10/04 :  16:01:33  Visa profil  Klicka för att se jansson's MSN Messenger-adress  Svara med citat
Hallå

Blev i dag ordinerad Sotalol Ratiopharm och Trombyl.
Får se om det håller sig lugnt.
Fick dessutom prata med en Hjärtspecialist på SÖS
som var mycket bra och verkligen gav tid åt mina frågor och undringar
och gick igenom och förklarade allt om flimmer.

Mvh
J

Gå till toppen av sidan

Tommy

Sweden
27 inlägg

Postat - 2006/10/05 :  13:04:48  Visa profil  Svara med citat
Vi håller tummarna för dig Jansson. Jag åt Sotalol i ett år och det var mycket bra flimmermässigt, och höll besvären stången på ett mycket tillfredsställande sätt. Nackdelen i mitt specifika fall var att jag blev väldigt trött och andfådd av den. Men överlag ett väldigt lyckad läkemedelsinsats. Hoppas du upplever samma sak.

Ett stickspår bara. Det är - tror jag - av yttersta vikt att kardiologerna verkligen tar sig tid med oss flimmerpatienter. Eftersom stressen genomgående för de flesta förvärrar problemen är det nog av gagn att få lugn, saklig och "ostressad" information från våra läkare så vi inte behöver bekymra oss mer än nödvändigt i alla fall.

Två människor med olika problem kan uppleva dem på exakt samma sätt.
Två människor med samma problem kan uppleva dem på helt olika sätt.

Stå på dig. Bara du vet vad du känner
Gå till toppen av sidan

anette

1 inlägg

Postat - 2006/10/12 :  10:25:20  Visa profil  Svara med citat
Jag fick konstaterat nu i somras att jag har förmaksflimmer. Jag har haft besvär i tre år med hjärtklappning men det kom inte så ofta och varade inte så länge så jag har bara låtit det gå.
Men nu under sommaren fick jag flera attacker som började på morgonen och höll i sig till kvällen vilket gjorde att jag var sängliggande flera dagar i sträck. Under attackerna blev jag väldigt yr vilket gjorde att jag inte kunde vara uppe längre stunder. Till slut sökte jag akut på MAS men när jag kom till sjukhuset så var allt normalt igen och EKG visade inget.
Två veckor senare åkte jag in akut igen, denna gång till Helsingborgs Lasarett, och nu fick de attacken på EKG och läkaren kunde även se hur yr jag blev. Han beslutade att jag skulle läggas in för utredning och observation. Jag blev väldigt bra bemött i Helsingborg och läkaren tog direkt mina problem på allvar.
Jag blev sen förflyttad till MAS där jag stannade en vecka för att prova ut medicin till mig. Jag började med Seloken som inte fungerade riktigt och nu äter jag Tambocor. Jag har nästan inga attacker längre men jag har haft många biverkningar som illamående, synrubbningar och tryck över bröstet. När jag blev kallad till hjärtläkare för uppföljning beskrev jag hur jag mådde och nu har jag fått tid till en ablation.
Det känns i alla fall bra nu när jag har en hjärtläkare som förstår och hjälper mig och jag ger inte upp förrän jag är helt symtomfri och känner mig som innan det här började. Just nu vågar jag inte åka iväg för långt och inte anstränga mig för mycket av rädsla för att något ska hända. Tar väl lite tid innan man lär sig att leva med detta.
Bra sida med information och att man känner att man inte är ensam om detta.
Gå till toppen av sidan

Admin

Sweden
3161 inlägg

Postat - 2006/10/12 :  11:59:03  Visa profil  Svara med citat
Hej olyckssyster! Tur i oturen att Du träffat på en bra läkare. Vi håller tummarna för att ablationen gör Dig symptomfri, skriv till oss efteråt.

Det gäller att ha rätt nivå på förväntningarna vad gäller ablationer så slipper man bli besviken. Det kan krävas flera ablationer och det kan krävas fortsatt medicinering. Den enda man nästan med full säkerhet kan säga är att Du kommer att bli bättre och förmodligen symptomfri. Och det är ju det väsentliga!

Ditt inlägg inspirerade mig för övrigt att skriva om långtids-EKG:
http://xn--frmaksflimmer-imb.se/forum/topic.asp?TOPIC_ID=63

Håkan
Gå till toppen av sidan

huus

Sweden
1 inlägg

Postat - 2007/01/31 :  14:58:34  Visa profil  Svara med citat
Tillfälligt eller kroniskt?

Jag har inte fått prognosen förmaksflimmer, men känner igen symtomen och är ganska säker på att jag har råkat ur för det.

Jag har varit hos hjärtspecialist och tagit alla prover och också gjort en 24-timmars EKG. Varken prov eller EKG visade speciellt mycket. Under natten då jag var kopplad till EKG, hade jag ett anfall, men det som syntes på EGG var de situps som jag gjorde för att häva anfallet.
Under anfallet hade jag en vibrerande puls i den övre, högra delen av hjärtat, samtidigt som jag hade en nästan normal, men svagare puls i den handleden. Denna vibrerande känsla med en frekvens på 6-8 slag i sekunden, följd av spänningar är det jag troj är förmaksflimmer.

Det hela började för drygt en månad sedan, men har förvärrats efterhand. I början vaknade jag vid 3.30 varjje morgon av ett anfall. Det har blivit mer och mer. Natten som gick hade jag anfall ca 10 gånger. Jag lyckades häva dem varje gång genom att göra situps. Det blev inte speciellt mycket vila mellan.

Efter samtal med doktorn fick jag en svag betablockare. Jag tog den för första gången igår, och hade den värsta natten hittills. Jag har tagit kontakt med läkaren och väntar på att han ska återringa.

Jag har massor med frågor.
1. Kan det försvinna av sig själv?
2. Vad ska jag begära för vård?
3. Ska jag sluta med kaffe och alkohol och börja träna mer?
4. Ska jag försöka ändra livsstil? Har många järn i elden!
5. När kan man kalla det kroniskt?

Olavi
Gå till toppen av sidan

petergustaf

Germany
1390 inlägg

Postat - 2007/01/31 :  16:14:04  Visa profil  Svara med citat
Hej Olavi,
Man blir alltid orolig vid nya "konstiga förnimmelser" från hjärttrakten.

Min erfarenhet av FF är att pulsen är oregelbunden var du än mäter den.
Dip-------dip-dip-dip-------dip----dip----dip-dip-dip
Tycker mera dina symtom visar på F-fladder, där pulsen förblir regelbunden men långsammare än förmaket..

Intressant att du terminerar episoderna med sit-ups.
Jag kör alltid krystningar-armböjningar-sprints beroende på hur ihärdigt det är.
Ska pröva sit-ups nästa gång !
"Anfall 10 gånger" tolkar jag som hos mig, när episoden håller på att komma kan jag bara "fördröja" den, men den kommer igen och igen. Är alltså "egentligen" bara en episod. Eller ?
Låter jag episoden köra en stund kan jag terminera den.
Att ha flimmer på natten är det värsta som finns, på morgonen är man manglad.
Och det blir aldrig kväll igen.

Att du hade värsta natten efter början med betablockare känner jag igen.
Har haft det vid "nya piller" eller "ny dosering".

Amatörsvar (OBS !) på dina frågor:
1. Det kan försvinna av sig själv men har man fått det så har man väl vissa förutsättningar och det kan återkomma.
Jag hade i början 18 månader till episod två, sedan ett år osv. Nu kan jag ha 8 mån uppehåll för att sedan ha varannan dag.
2. Vård ? Utredning om du har något konkret som kan vara utlösande faktor och sedan vidgöra detta eller ställas in på medicin.
3. Hos mig är alkohol utlösande faktor.
Kaffet gör mig lite stirrig ibland, men utan morgonkaffe är man ju bara halv människa ?
Måttlig träning (när det inte flimrar) kan medföra att hjärtat klarar episoderna lättare.
4. Lite mindre stress gör dig nog mindre flimmerbenägen.
5. Kroniskt (eller permanent?) är det om du inte kan häva det ens med elektro.

Peter, som önskar god bättring !
Gå till toppen av sidan

Admin

Sweden
3161 inlägg

Postat - 2007/01/31 :  18:55:12  Visa profil  Svara med citat
Hej Olavi!

Välkommen hit även om anledningen inte är så rolig! Jag hänger på några kommentarer efter Peters svar.

Förmaksflimmer kan försvinna av sig självt men det tillhör tyvärr ovanligheterna. Men visst händer det.

Du skrev: "Under anfallet hade jag en vibrerande puls i den övre, högra delen av hjärtat, samtidigt som jag hade en nästan normal, men svagare puls i den handleden. Denna vibrerande känsla med en frekvens på 6-8 slag i sekunden, följd av spänningar är det jag tror är förmaksflimmer." Du får nog ta Dina egna mätningar med en nypa salt ty det är ytterligt svårt att ta pulsen vid handleden under en anfall av förmaksflimmer, man tenderar att missa en massa kamouflerade pulsslag. Se mer här: http://xn--frmaksflimmer-imb.se/forum/topic.asp?TOPIC_ID=6

Du frågar vad Du skall begära för vård. Mitt svar blir: aktiv vård! Man bör till varje pris få ordning på Dina besvär snabbt. Det förhindrar att hjärtat degenererar och blir "självflimrande". Just den aspekten uppmärksammas speciellt i nya riktlinjer för behandling av förmaksflimmer framtagna av europeiska och amerikanska kardiologföreningar.

Uppenbarligen har man tagit tag i Ditt case. Se bara till att man fortsätter så. Jag utgår att man kommer att undersöka hjärtat med ultraljud, om inte så fråga varför. Det är också jätteviktigt att man aggressivt behandlar eventuellt högt blodtryck. Eftersom Du plötsligt fått mycket svåra och återkommande besvär så bör man förstås utan dröjsmål börja medicinera Dig, förmodligen med Tambocor, Sotatol eller Rytmonorm. Betablockerare har oftast ingen verkan på förmaksflimmer utom att temporärt sänka pulsen.

Du bör diskutera blodförtunning med Din läkare, speciellt nu när hjärtat tycks vara inne i en mycket instabil period. Den individuella risken för komplikationer beror bl a på åldern.

Du kan prova att avstå från kaffe och alkohol några månader. Jag gjorde det men det hjälpte inte alls tyvärr. Men det är synnerligen individuellt hur kroppen svarar på olika saker.

Visst kan Du också prova att försöka "varva ner" och ta det lite lugnare under en period. Vi är nog många som tror att det går att stressa igång förmaksflimmer även om jag aldrig sett det vetenskapligt belagt.

Här är vi som sagt inte läkare utan bara olycksbröder och -systrar. Så ta allt som våra personliga erfarenheter. Visa en sund skepsis mot allt. Det gäller inte minst sjukvården, där är man också bara människor som fattar sämre och bättre beslut. Ju mer Du vet om sjukdomen desto större chans har Du att styra behandlingen av Dig rätt.

Jag önskar Dig snabb bot! Fråga igen om Du får nya undringar. Och skriv om hur det går framöver.

Håkan
Gå till toppen av sidan

vegablom

Sweden
1 inlägg

Postat - 2008/09/06 :  01:27:23  Visa profil  Svara med citat
Hej på er alla som skriver här. Har varit inne flera gånger och läst här. Allt är helt nytt för mig. Har nyligen drabbats av ff med dubbelslag på vartannat hjärtslag, som jag har nu oavsett om det flimrar eller inte. Allt detta p g a läkarens överdosering av blodtrycksmediciner och betablockerare, då man hade lagt in mig för en infarkt. Som sedan sas inte vara någon infarkt, utan kärlkramp. Och så drogs slutsatsen att jag var överkänslig mot betablockerare. Har legat inne fyra gånger x två-tre dagar under två och en halv vecka, och den sista gången trodde jag att det var Dags att lämna in... och det var den 30 juli.
Har behandlats av 10 olika läkare under denna tid. Alla med olika syn på diagnos, orsaker o medicinering.

Har,trots medicinering,flimmer nästan varje dag och en del av dessa beror nog på att jag tappat all tillit till sjukvården. Detta bollande mellan läkare skapar en otrygghet som jag aldrig upplevt. Då är jag ändå 50 år och har upplevt en hel del.
Det tycker jag är det absolut värsta, förutom det faktum att den sista läkaren avfärdade med att allt beror nog bara på psyket. Jag sa då till honom att då borde jag rimligen omedelbart remitteras till en psykolog istället för att stoppa i mig alla dessa mediciner mot hjärtat, varpå han tystnade.

Befinner mig i krisläge och har helt tappat orienteringen. Svar på enkla frågor om vardagen är svåra att få på sjukhuset; Hur lever jag nu? Hur mycket vågar jag träna? Kostvanor, påverkar det? Hur gör jag när jag känner jag vill svimma, ska man till sjukhus då? etc. vilket gör att man hänvisas till att själv försöka söka svar på nätet etc. Men också har jag tyvärr tvingats konstatera att man måste vara nästan frisk för att klara av att vara sjuk. I vårt fall, kanske t o m överleva.

Och rent existensiellt, när sådant här händer, skär frågan om livets enda obevekliga sanning som ett rakblad genom själen. Och det har sjukhusen mycket liten, om alls någon, kapacitet att möta. Fast det kanske är en precis lika viktigt för patientens tillfrisknande.
Själv får jag hjälp med det via mitt arbete, men det är verkligen inte alla som har den möjligheten. Men alla måste ju må dåligt av sådana här besked och upplevelser?!


vegablom

Ändrad av - vegablom den 2008/09/06 01:53:46
Gå till toppen av sidan

callel

Sweden
1 inlägg

Postat - 2008/09/08 :  18:13:40  Visa profil  Svara med citat
Intressant att läsa om förmaksflimmer och att det är en sjukdom och
dessutom inte ofarligt.
Försäkringsläkaren Roy Salo har till mig skrivit 080415 att
förmaksflimmer kan vara obehaglingt med är ofarligt.

Jag tror inte på detta.

Vem tror ni har rätt jag eller läkaren.


callel
Gå till toppen av sidan

Maria B - avliden 2010

Sweden
582 inlägg

Postat - 2008/09/08 :  18:55:27  Visa profil  Svara med citat
Hej vegablom och callel, välkomna!

Inte klokt med tio läkare, alla m olika åsikt - jo visst kan de ha olika åsikter, men de måste samla sig till EN bedömning åtminstone för stunden, så att det finns en plan o en riktning: nu prövar vi det här, nehej det gick inte, då tar vi nästa steg... osv.

'Livets enda sanning som ett obevekligt rakblad genom själen', ja precis så, och det har sjukvården inga resurser att möta. Kanske ska man inte förvänta sig det. Enstaka glimtar här o där av kloka personer i vården, det är ju dom man samlar på som gamla filmisar ;-) Men kan dom bara erbjuda 'det är nog psyket' blir man ledsen. Så klart de allra flesta reagerar som du inför en (oklar) diagnos.

Så var är du nu på din färd, vegablom? har du fått några svar på hur du ska leva o gå vidare?

Callel - låter som att din Roy Salo fått något om bakfoten? Ett tag är det säkert ofarligt att flimra, men i längden...

Maria
___________________________________________________________________________
Paroxysmal flimrare, diagnos maj 07. Flimrar dagligen nu. Står i ablationskö. Trombyl 75 mg/dag, Metoprolol 100 mg/dag + diuretika.
Har tidigare provat och övergett: nu senast Tambocor Retard. Tidigare: Sotalol, Durbis Retard, Bisoprolol, Atenolol.
Född -54. Frilansjournalist, förälder, farmor. Flimmertriggare: sömnbrist, stress, sorg.

Du behövs! Klicka här: http://xn--frmaksflimmer-imb.se/help.asp
Gå till toppen av sidan

Gunsan

1 inlägg

Postat - 2009/03/01 :  10:56:15  Visa profil  Svara med citat
Min pappa är 71 år har haft problem med hjärtat i ca 40 år i form av 2 hjärtinfarkter och kärlkramp. Han blev akut inlagd förra veckan och det var tydligen väldigt allvarligt. Prover visade att han haft förmaksflimmer under "en längre tid". Hans husläkare misstänkte förmaksflimmer sommaren 2008 och skulle remittera pappa till kardiologen - men ingen har hörts av. Om jag förstår det hela rätt så har hans hjärta fått ta mycket stryk då han ej fått behandling för förmaksflimmer i tid.
Han stannade på sjukhuset i 1 vecka, nu har de skickat hem honom och han ska medicinera hemma. Han ska till vårdcentralen och ta prover som de i sin tur skickar till sjukhuset - sen ska han ringa på em och få reda på provresultat och om han ska öka eller minska dosen. Han låter andfådd och trött i telefon och jag är orolig över hans situation. Känns som han behövt stanna längre för medicinsk utredning. Vad tror ni? Tacksam för råd och svar.
Gå till toppen av sidan

petergustaf

Germany
1390 inlägg

Postat - 2009/03/01 :  15:58:47  Visa profil  Svara med citat
Gunsan !

"Hans husläkare misstänkte förmaksflimmer sommaren 2008 ..."

Misstänkte ? Det kan man väl nästan fastställa med enkel pulskontroll ?
Om inte, så med EKG !

Det är ju lite svårt med fjärrdiagnos så här men om du inte meddelar hans medicinering så är det tämligen omöjligt !

Alltså kan jag först bara ge rådet att återge denna här !!!
Och avslöja vad du har fått för info av läkarna ?

Peter, do-it-yourself-amatör-kardiolog

___________________________________________________________________________________________
Född -47; f.d. paroxysmal flimrare 1987-20080604 (ablation), med självkonverteringsförmåga och joggarambition
Diuretika + ASA + Statin
Donator !
Gå till toppen av sidan

Tholun

Sweden
310 inlägg

Postat - 2009/03/01 :  17:19:04  Visa profil  Svara med citat
Hej Gunsan!
Jag delar PeterGustafs råd, det låter som om han håller på och ska ställa in sig på Waran-dosering?, har han fått någon medicin mot flimmret i övrigt som betablockerare (sotalol, zeloken mfl) eller antirytmisk typ tambocor?

Thomas

Född -65, Attackvis flimmrare sedan 200505 Abladerad 080811, har fortfarande attacker ca 2-3 ggr/vecka, gjort sömnutredning (apné) utan resultat tar Tambocor 200-300mg, Metoprolol 50mg, Waran 15 tab/v, Enalapril Krka 20mg, Amlodipin BMM Pharma 5mg har tidigare prövat Sotalol 320mg, Durbis Retard 500mg samt Cordarone 200mg utan resultat.
En av donatorerna av forumet
Gå till toppen av sidan

gilla

Sweden
1 inlägg

Postat - 2009/04/09 :  22:10:24  Visa profil  Svara med citat
Hej, fick veta i december 2008 att jag har förmaksflimmer.
I febr var jag på medicinen och där tog dom ultraljud och en massa prover, fick sedan starta med Waran .
Gjorde en el-konvertering den 24 mars som inte lyckades och blev hemskickad med en klapp på axeln, synd om dig som är så ung(56 år) att behöva gå på waran resten av livet!!!!
Jag tycker oxå att det är trist, har känningar flera gånger varje dag.
Fick brev idag att jag om 2 veckor ska få ett ekg påsatt och bära det hemma i 24 timmar, får väl vänta o se vad det visar.
Glad att jag hittat denna sidan så jag kan få svar på alla mina frågor och tankar.
Gå till toppen av sidan

christerl

Sweden
744 inlägg

Postat - 2009/04/10 :  18:31:04  Visa profil  Svara med citat
Hej Gunsan och Gilla!
24-timmars eller inte, du skall begära en betydligt högre grad om omhändertagande.

Att gå på Waran livet ut med ett FF är bara rent åt. Personligen blir jag bara såå arg på den typ av vita rockar som du råkat ut för.

Gunsan; 71- år är ingen ålder, din far skall naturligtvis ha många år med god livskvalitet framöver och då skall du/ni kräva en insats från vården, värd namnet.

Enbart sedan jag själv råkade ut för FF, dec 07, så har inställningen till FF omhändertagandet från tillsynsmyndigheter och flertalet kliniker/specialister förändrats högst påtagligt, i för patienten positiv riktning.

Med sviktande ekonomiska förutsättningar har till och med de "vita rockarna" och inte minst politiken, insett att ett kvalitetsomhändertagande direkt sparar stora landstingsmedel över tid då patienten inte blir så vårdkrävande inom eftervården.
Något som man ibland kan tro varit mindre viktigt, inte generellt naturligtvis, men allt för ofta.

Det är du/ni själv som i första hand driver vårdvalsfrågorna och det är du/ni själv som har ett stort ansvar kring vad som skall ske och inte ske.
FF vännerna på detta forum kan naturligtvis ge er verbala verktyg utifrån personligt vunna eller på annat sätt införskaffade erfarenheter och det är i sig en enorm tillgång,
men det stannar vid detta.
Det är du/ni som är er egen vårdkoordinator och det som sker i den praktiska hanteringen kring person och diagnos, sker i samverkan med vårdgivarna..
Dessa kan naturligtvis bytas ut om du/ni inte känner förtroende och trygghet men hur eller hur är det vårdgivare som man har kontakt med för ställningstagande till lokala insatser eller via remiss externa vårdinsatser.

Min erfarenhet är att man får ligga på och inte vara rädd för att klart visa vad man anser skall lyftas. Kan vara tungt och inte alltid klockrent men...............


Jag önskar er framgång i er strävan att förhöja den personliga livskvaliteten så långt detta är möjligt.

Jag passar även på att önska er en bra Påskhelg, så bra den nu kan bli.


CL
Första FF den 4/1-07, elkonv 12/3-07. Andra FF den 1/1-08. Klassas kroniskt. Står nu i kö för ablation. Morgon; 1 st Cozaar Comp 50Mg+1 st Amlodipin 10Mg. Kväll; Waran + Simvastatin 20Mg. Jobbar heltid inom IT området i ett av våra landsting. Fick inopererat en Pacemaker den 14/10 08 och är nu i stort symtomfri
Donator?Självklart!


Gå till toppen av sidan

Kristina

Sweden
673 inlägg

Postat - 2009/08/05 :  16:32:19  Visa profil  Svara med citat
Jag fick förmaksflimmer natten till den 8 juli efter att ha haft en hjärtklappningsattack.I botten har jag nån slags fel på sinuskutan som kallas IST och som gör att hjärtfrekvensen hoppar väldigt upp och ner.
Jag tyckte dock inte att frekvens på hjärtklappningen "var så hög" "bara 150.-160" utan jag somnade.

Lite trött nästa morgon svårt att gå i trappen mer än några steg åt gångem...men det skulle väl gå över!

Åkte till stan på behandling av annat slag,blev hastigt och akut sämre och kunde till slut knappt andas så det blev första bästa vårdcentral och sen akut ambulans till sjukhuset där man konstaterade att jag hade ff i 300 och hade samlat på mej vätska.

Efter 8 dagar på sjukhuset hade man stabiliserat mitt tillstånd och jag skickades hem med vätskedrivande medel,digoxin och waran samt beablockerare så jag går nu och väntar på elkonvertering som ev kan ske nästa vecka.

Är trött och orkar ingenting alls.

Detta är den första gången jag råkar ut för detta och tror att mina andra hjärtproblem plus den hemska värmen i juni var orsaken till att det blev liksom en ond cirkel.Hjärtat orkade inte pumpa det går ju för fort varpå vätska samlades varpå jag fick en hjärtklappningsattack,

Har blivit upplyst om att man möjligen kan åtgärda min hjäretsituation överlag med PM eller ICD bara elkonverteringen får hjärtat i rätt takt. Men detta väker ju många frågor eftersom vi aldrig fick tid att tala om det.Nu är det tre steg i taget soim gäller


Kristina
Gå till toppen av sidan

Kristina

Sweden
673 inlägg

Postat - 2009/08/12 :  15:30:32  Visa profil  Svara med citat
quote:
Ursprungligen postad av Kristina

[size=2]Jag fick förmaksflimmer natten till den 8 juli efter att ha haft en hjärtklappningsattack.I botten har jag nån slags fel på sinuskutan som kallas IST och som gör att hjärtfrekvensen hoppar väldigt upp och ner.
Jag tyckte dock inte att frekvens på hjärtklappningen "var så hög" "bara 150.-160" utan jag somnade.

Lite trött nästa morgon svårt att gå i trappen mer än några steg åt gångem...men det skulle väl gå över!

Åkte till stan på behandling av annat slag,blev hastigt och akut sämre och kunde till slut knappt andas så det blev första bästa vårdcentral och sen akut ambulans till sjukhuset där man konstaterade att jag hade ff i 300 och hade samlat på mej vätska.

Efter 8 dagar på sjukhuset hade man stabiliserat mitt tillstånd och jag skickades hem med vätskedrivande medel,digoxin och waran samt beablockerare så jag går nu och väntar på elkonvertering som ev kan ske nästa vecka.

Är trött och orkar ingenting alls.

Detta är den första gången jag råkar ut för detta och tror att mina andra hjärtproblem plus den hemska värmen i juni var orsaken till att det blev liksom en ond cirkel.Hjärtat orkade inte pumpa det går ju för fort varpå vätska samlades varpå jag fick en hjärtklappningsattack,

Kristina



Kristina
------------------------
Inappropriated sinus node tachycardia,(IST) op 91 för AV-nod ÅK-tacky,och har nu fått FF som ledde till intensivvård.Väntar på elkonvertering och ev PM.
Äter Bisoprolol, Digoxin,Burinex,och Waran

Gå till toppen av sidan

Deevo

Sweden
1 inlägg

Postat - 2010/09/13 :  23:11:23  Visa profil  Svara med citat
Hej! En god vän som själv behandlas med betablockerare för förmaksflimmer påstår att mina symtom är typiska FF.

Jag är 46 år fd idrottsman. För 5 år sedan hade jag influensa och under den sjukdomen fick jag ett raseriutbrott (mot en hantverkare som bråkat med min vän i 45 minuter innan jag fick nog och kastade ut honom). Raseriutbrottet gjorde att mitt hjärta flimrade och jag tappade all kraft soch var tvungen att sätta mig ner. Kände inga extraslag men väl ett sorts flimrande. Jag fick ingen ångest eller liknande. Den enorma mattheten satt i en timme och jag blev skraj. På nätterna har jag vaknat och inte riktigt förstått utan blivit rädd men det har alltid gått över. Jag har däremot inte känt den enorma mattheten på nätterna. Detta har sedan dess kommit tillbaka då och då för att upphöra helt under 18 månader.För en månad sedan så blev jag upprörd igen och samma visa. Jag tappade hälften av min syreupptagning, var tvungen att sitta ner en stund och kände det elektriska fladdret i bröstet. Inga extraslag, ingen direkt smärta eller så utan bara något konstigt snabbt stickande.

Vad kan detta vara? FF?
Gå till toppen av sidan

Admin

Sweden
3161 inlägg

Postat - 2010/09/14 :  01:08:46  Visa profil  Svara med citat
Hej Deevo,

Visst kan det vara flimmer. Typiskt för flimmer är att pulsen är rena kaoset. Man känner pulsslag huller om buller, utan någon som helst rytm. Förmaken flimrar med 300 - 600 darrningar per minut medan kamrarna pumpar oregelbundet kanske 180 slag per minut. Så leta efter kaotisk puls när Du skall göra en preliminär egen diagnos.

Den enorma tröttheten infinner sig ofta vid olika arrytmier, inte bara förmaksflimmer. Orsaken är förstås förmodligen den nedsatta punpförmågan. Mattheten brukar reduceras radikalt samma sekund som hjärat hoppar i rytm igen.

Det som är lite udda i Ditt fall är att Du drabbas både vid ilska (adrenalinutlöst) som i vila. Det är inte vanligt men händer.

Det är svårt att ge några konkreta råd. Om Du drabbas ofta under en period så bör Du försöka fånga besvären på EKG med en s k event recorder (sök efter begreppet på forumet). Med ett EKH så slipper man gissa och kan direkt se vad det handlar om.

Håkan




Symptomfri 2005-09 - 2008-05 (32 månader) efter två ablationer. I augusti 2008 fick jag i samband med extrem kolhydratbantning (i ketos) några flimmerattacker som spontankonverterade tillbaka till sinus. Sedan var det lugnt ett år. I augusti 2009 var det dags igen. Dock ej förmaksflimmer utan extrasystoler (för tidiga kammarsammandragningar). Dessa besvär försvann efter cirka tre veckor och med perspektiv på det hela tror jag att problemen hade med sommarhettan att göra.

I längden är jag kanske kandidat för en tredje ablation (eller en maze-operation) för att slippa medicinen som inte är harmlös och alltså inte helt effektiv.

Tar just nu 200 mg Cordarone plus 100 mg Seloken per dag. Innan ablationerna provade jag förgäves diverse betablockerare, kalciumantagonister, digitalispreparat, Sotacor, Durbis och Tambocor.


Gillar Du forumet? Du kan hjälpa till: http://xn--frmaksflimmer-imb.se/help.asp

Ropen skalla: ablationer åt alla
Gå till toppen av sidan
Sida: av 2 Ämne  
Nästa sida
 Nytt ämne  Svara på inlägget
 Utskriftsvänligt
Hoppa till:
Förmaksflimmer - Forum Förmaksflimmer.se © 2006- Förmaksflimmer.se Till toppen av sidan
 Image Forums 2001

Snitz Forums 2000